Äger du en bostad i en bostadsrättsförening (privatbostadsföretag) där insatsen har sänkts efter ditt köp, ska du minska din anskaffningsutgift vid en framtida kapitalvinstberäkning för bostadsrätten med motsvarande belopp.
Har du sålt din bostadsrätt efter att föreningsstämman beslutat att sänka insatsen men innan föreningen betalat ut beslutad sänkning, beror det på om beslutet avser samtliga insatser eller inte och hur beslutet är utformat om det är du eller köparen som har rätt till återbetalningen och därmed vem av er som ska sänka sin anskaffningsutgift.
En ändring av insatsen ska beslutas av föreningsstämman. Beslutet ska, om det avser samtliga insatser i föreningen, anmälas för registrering hos Bolagsverket och får inte verkställas förrän ett år efter registreringen.
Enligt Skatteverket är dock den avgörande tidpunkten för vem som har rätt till återbetalningen när beslutet vunnit laga kraft. Vilket sker efter tre månader.
Om stämmobeslutet inte gäller sänkning av samtliga insatser krävs ingen registrering hos Bolagsverket. Enligt rättspraxis anses då rätten till återbetalning ha uppkommit i och med stämmans beslut, om inte annat har avtalats.
Beslutar föreningsstämman att sänkningen av insatsen ska betalas ut till den som är bostadsrättsinnehavare då utbetalningen sker bör, enligt Skatteverket, minskningen av anskaffningsutgiften ske för den person som tar emot betalningen eller är bostadsrättsinnehavare den dagen.
I sitt ställningstagande återger Skatteverket vad Ingrid Uggla och Blanka Kruljac Rolén skriver i sin bok Bo i bostadsrätt, 2017:
”För att slippa osäkerhet om vad som gäller rekommenderas att det i stämmobeslutet klarläggs vem som har rätt till återbetalning, den som är bostadsrättshavaren vid tiden för beslutet eller den som är bostadsrätthavare vid tidpunkten för utbetalningarna, samt att beslutet tas in i stämmoprotokollet. Om bostadsrätten säljs är det att rekommendera att reglera denna fråga mot köparen”.
Föreningsstämman beslutar den 1 februari att sänka samtliga insatser. Beslutet vinner laga kraft den 1 maj. Maria säljer sin bostadsrätt den 1 april med tillträde den 15 maj. Maria är bostadsrättsinnehavare när beslutet vinner laga kraft och har rätt till återbetalningen och ska därför minska sin anskaffningsutgift för bostadsrätten.
Skatteverkets ställningstagande 2018-12-20
Löner och förmåner ska från och med lönemånad januari 2019, i vissa fall redan från och med lönemånad juli 2018, redovisas på individnivå varje månad i en arbetsgivardeklaration, AGI.
En skattepliktig förmån ska redovisas i arbetsgivardeklarationen för den kalendermånad förmånen har getts ut till den anställde.
Detta kan som regel tillämpas utan problem för förmåner som nyttjas kontinuerligt under längre perioder med ett på förhand fastställt värde. Bilförmån och bostadsförmån är exempel på sådana förmåner.
I vissa fall har en senareläggning av redovisningen lagreglerats, som till exempel förmån av trängselskatt där förmånen ska redovisas två månader efter den månad då privatkörningen har skett. Anledningen till denna senareläggning är att fakturan för trängselskatten kommer till arbetsgivaren först månade efter det att passagerna har skett.
I andra fall har arbetsgivarens skyldighet att göra skatteavdrag och redovisa vissa förmåner senarelagts till den tidpunkt när arbetsgivaren fått kännedom om att den anställde nyttjat förmånen. Det gäller till exempel personaloptioner och bonus från flygbolag.
När det gäller förmåner i övrigt som saknar lagreglering kan arbetsgivaren av olika skäl i praktiken sakna möjlighet att redovisa förmånen redan den månad den anställde fått förmånen. Det gäller till exempel om förmånen framgår av en reseräkning som lämnas in först efter den aktuella månaden.
Det kan även gälla förmåner som den anställde får varje månad men med varierande belopp, till exempel fri lunch i en personalmatsal.
Vidare kan arbetsgivarens lönerutiner innebära att reseräkningar och andra underlag som lämnas efter ett visst datum inte kan tas med en viss månad, utan först månaden efter.
Enligt Skatteverkets uppfattning är det skäligt att godta att redovisningen förskjuts en eller högst två månader av förmåner i de exemplifierade fallen och i liknande situationer. En sådan förskjutning kan tillämpas även vid ett årsskifte om det är en följd av arbetsgivarens ordinarie rutiner.
Skatteverket betonar dock att det inte är fråga om någon generell rätt att förskjuta redovisningen av sådana förmåner, utan det är arbetsgivarens ansvar att ha rutiner som inte omotiverat senarelägger redovisningen.
Skatteverkets ställningstagande innebär inte att en arbetsgivare kan rätta en felaktigt redovisad förmån i en senare arbetsgivardeklaration. Rättelser i efterhand ska göras på rätt period, till exempel om en arbetsgivare först i efterhand får komplett underlag för beräkning av en bilförmån.
Skatteverkets ställningstagande 2018-12-13
Det är den av enmansdödsboet eller delägaren som är ägare till tillgången vid försäljningstillfället som ska ta upp kapitalvinsten till beskattning.
Arvskifte
När det finns flera delägare i ett dödsbo avslutas förvaltningen av boet normalt genom ett arvskifte.
I dödsbon med bara en ägare behövs inget skifte utan boets egendom övergår formlöst på den ende arvingen. Dödsboet anses upplöst när boutredningen och förvaltningen avslutats. Det anses i regel ha skett i och med att bouppteckningen registreras hos Skatteverket.
Registrering av bouppteckning
En bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet. Den ska sedan lämnas in till Skatteverket för registrering inom en månad efter att den upprättats
Skatteverket handlägger sedan bouppteckningen genom att i tur och ordning kontrollera den, begära komplettering om en uppgift saknas och därefter registrera den och skicka originalhandlingarna till ingivaren.
Lagfart
Ägde den avlidne en fastighet som övergår till dödsbodelägaren ska en ansökan om lagfart lämnas till Inskrivningsmyndigheten inom tre månader från det att den handling som ligger till grund för förvärvet upprättats. För den som är ensam dödsbodelägare räknas dock tiden från det att bouppteckningen registrerades, eller om han först därefter blivit ensam dödsbodelägare, från den tidpunkt han blev det.
Förvaltning av delägaren
När det gäller ett enmansdödsbo som förvaltas av den ende dödsbodelägaren bör förvaltningen, enligt Skatteverket, normalt anses avslutad när bouppteckningen registreras. I och med att förvaltningen är avslutad anses tillgångar, som inte innan dess tillträtts av delägaren, formlöst ha övergått till delägaren.
Om delägaren efter den tidpunkten väljer att i dödsboets namn sälja en tillgång som tillhört den avlidne ska försäljningen, enligt Skatteverket, anses ha skett för dödsbodelägarens räkning. Det är därför den som var delägare i det upplösta dödsboet som ska ta upp kapitalvinsten till beskattning.
Skatteverket poängterar att den ende delägaren inte själv kan styra över när hans förvaltning av dödsboet ska anses avslutad. Den tidpunkten påverkas alltså inte om delägaren till exempel väljer att inte ta över en inteckningsskuld med betryggande säkerhet i en fastighet eller dröjer med att ansöka om lagfart.
Boutredningsman
Förvaltas enmansdödsboet av en förordnad boutredningsman eller testamentsexekutor och denne i dödsboets namn säljer en tillgång som tillhört den avlidne, innebär detta i normalfallet att en sådan försäljning får anses ske som ett led i förvaltningen av dödsboets tillgångar. Enligt Skatteverket gäller detta även om försäljningen sker efter det att bouppteckningen har registrerats. Har delägaren dessförinnan inte blivit ägare till tillgången genom att tillträda den, ska dödsboet i ett sådant fall ta upp kapitalvinsten till beskattning.
Exempel:
Pappan dör och efterlämnar en skogsfastighet. En sådan fastighet beskattas som näringsverksamhet. Sonen förvaltar, som ende delägare, dödsboet efter pappan. En tid efter att bouppteckningen registrerats bestämmer sig sonen för att sälja fastigheten i dödsboets namn. Några giltiga skäl finns i detta fall inte för att behålla förvaltningen av dödsboet efter att bouppteckningen registrerats. Fastigheten är alltså sonens tillgång och han ska därför beskattas för försäljningen. Det medför till exempel att sonen inte kan kvitta den avlidnes utrullade underskott i näringsfastigheten mot kapitalvinsten. Det hade dödsboet kunnat göra. Men en arvtagare kan inte ta över den avlidnes underskott i en näringsverksamhet.
Skatteverkets ställningstagande 2018-12-21
I ett ställningstagande redogör Skatteverket för sin syn hur en förändring av en bostadsrätt ska beskattas i olika situationer.
Bor du i en bostadsrätt kan det uppstå ett behov av att förändra den genom att ett utrymme överförs till annan bostadsrätt eller att din tillförs ett utrymme. Din bostadsrätt kan delas upp i flera och äger du flera bostadsrätter i samma förening kan dessa slås samman till en. Även tilläggsavtal om till exempel en parkeringsplats kan bli aktuellt.
För att din bostadsrätt ska kunna förändras till ytan krävs ett beslut på föreningsstämma. Rent formellt krävs det därför att du överlåter din bostadsrätt till föreningen. Därefter beslutar föreningsstämman att den ska upphöra och en ny bildas. Din överlåtelse kan vara villkorad med att föreningen efter föreningsstämman ska upplåta en ny förändrad bostadsrätt till dig.
Till inkomst av kapital räknas bland annat kapitalvinst vid försäljning och byte av bostadsrätt. Vinsten beräknas som skillnaden mellan den ersättning du får för den avyttrade bostadsrätten och omkostnadsbeloppet, det vill säga dina anskaffnings- och förbättringsutgifter för bostadsrätten. Vid byte utan kontantlikvid motsvarar ersättningen marknadsvärdet på den tillbytta bostadsrätten.
Enligt Skatteverket har det ifrågasatts om en bostadsrätt skatterättsligt ska anses avyttrad om du överlåter din bostadsrätt till föreningen med villkor om att föreningen sedan ska upplåta en ny förändrad bostadsrätt till dig. Skatteverket anser dock att det är fråga om en sådan verklig avyttring som medför att vinstbeskattning ska ske. Men skattereglerna för bytestransaktioner ska inte tillämpas utan det är den köpeskilling som du och bostadsrättsföreningen kommit överens om i försäljningsavtalet som ska tas upp vid beskattningen. Marknadsvärdet på den nya upplåtna bostadsrätten saknar därmed betydelse.
Säljer du två bostadsrätter till föreningen för att de ska slås samman till en uppstår ingen vinst att beskatta om du säljer för respektive omkostnadsbelopp och föreningen sedan upplåter den nya bostadsrätten till dig.
Har du ett vinstuppskov kopplat till en av de sålda bostadsrätterna kan du få ett förnyat uppskov motsvarande det tidigare, om du uppfyller bosättningskravet för vinstuppskov.
Säljer du din bostadsrätt för ett pris motsvarande omkostnadsbeloppet till föreningen för att den ska delas upp i två uppstår ingen vinst att beskatta. Ditt omkostnadsbelopp fördelas på de två bostadsrätter du förvärvar av föreningen med ledning av storleken eller marknadsvärdet av respektive ny bostadsrätt. Har du ett vinstuppskov från tidigare bostadsbyte kan du få förnyat uppskov med en del av detta uppskov, då endast en av de nya bostadsrätterna räknas som ersättningsbostad.
Din bostadsrätt kan minska i omfattning. Det kan till exempel ske genom att ett utrymme som överförs till föreningen för en ombyggnad eller för att utöka lägenhetsytan av en intilliggande bostadsrätt.
Du säljer även i detta fall din bostadsrätt för ett pris motsvarande omkostnadsbeloppet till föreningen och förvärvar därefter en bostadsrätt som är mindre än den tidigare av föreningen. Samtidigt betalar föreningen en ersättning till dig motsvarande marknadsvärdet för den del du avstått. Den kontanta ersättningen ska vinstbeskattas. Vid vinstberäkningen får du dra av en del av bostadsrättens omkostnadsbelopp.
Du får dra av så stor del av omkostnadsbeloppet som lägenhetsytan du avstått från förhåller sig till hela lägenhetens yta innan förändringen. Endast förbättringar som avser den överlåtna delen får beaktas vid denna beräkningsmetod.
Du kan också välja att fördela bostadsrättens hela omkostnadsbelopp med ledning av hur den ersättning du fått från föreningen förhåller sig till bostadsrättens marknadsvärde vid tidpunkten för avtalet.
Har du ett vinstuppskov ska en del av det återföras till beskattning. Det belopp som ska återföras beräknar du till uppskovsbeloppet x kontant ersättning / bostadsrättens marknadsvärde.
Den del av ditt omkostnadsbelopp du drar av vid vinstberäkningen anses ha konsumerats och reducerar därför det omkostnadsbelopp du får dra av vid en framtida försäljning av den mindre bostadsrätten, påpekar Skatteverket.
Bara verkliga förluster får dras av. Det innebär att du endast får dra av en förlust som uppstår vid beräkning enligt metod 2.
En förändring av din bostadsrätt kan även ske genom ett separat avtal mellan dig och föreningen som ett tillägg till det ursprungliga upplåtelseavtalet. Enligt Skatteverket är det oklart i vilken omfattning som ett sådant avtal är civilrättsligt giltigt. Skatteverket anser dock att beskattning ska ske i enlighet med vad du och föreningen har avtalat om och anpassat er till.
Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en utvidgning av en bostadsrätt till att också omfatta en garageplats inte innebär att bostadsrätten anses avyttrad. Någon vinstbeskattning ska därför inte ske i ett sådant fall.
Om du betalar en ersättning till föreningen enligt ett avtal om utvidgning, får den inräknas i ditt omkostnadsbelopp för bostadsrätten vid en framtida försäljning.
Får du en kontant ersättning som kompensation för att din bostadsrätt minskar i omfattning enligt avtal, ska den ersättningen vinstbeskattas.
Beräkning av vinst och delvis återföring av ett eventuellt uppskov görs på samma sätt som beskrivs i detta ställningstagande när en bostadsrätt överlåts till föreningen för att genomföra en minskning.
Avtalar du med föreningen om att två bostadsrätter du äger ska sammanläggas till en är det en formförändring av ditt innehav och ingen avyttring. Någon vinstbeskattning ska därför inte ske.
Omkostnadsbeloppen för de tidigare bostadsrätterna läggs samman och bildar omkostnadsbelopp för din nya sammanslagna bostadsrätt. Eventuellt uppskovsbelopp överförs också till den nya bostadsrätten.
Ett avtal om att din bostadsrätt ska delas upp i två bostadsrätter är också en sådan formförändring av innehavet som inte medför någon vinstbeskattning.
Omkostnadsbeloppet för den ursprungliga bostadsrätten fördelas med ledning av storleken eller marknadsvärdet av respektive ny bostadsrätt. Eventuellt uppskovsbelopp fördelas på samma sätt.
Skatteverkets ställningstagande 2018-11-15
Kvinnan hade inte insett att de uppgifter hon lämnat i sina moms- och inkomstdeklarationer var oriktiga, utan hon hade förlitat sig på de rådgivare hon haft. Enligt Högsta domstolen kunde hon därför inte dömas för skattebrott eller vårdslös skatteuppgift.
Britt äger en jordbruksfastighet. 2012 blev hon registrerad för moms. Registreringen skedde på Skatteverkets initiativ efter att hon fått inkomster från skogen.
2014 köpte Britt en hästtransport som var avsedd för hennes dotter. Den skulle inte, annat än marginellt, användas i näringsverksamheten.
Inköpet av hästtransporten ledde dock till att Britt gjorde ett felaktigt momsavdrag i den momsdeklaration hon lämnade 2015 och felaktigt drog av för värdeminskning i sin inkomstdeklaration samma år. Detta upptäcktes efter förfrågan från Skatteverket.
De lämnade uppgifterna ledde till att Britt åtalades för skattebrott och i andra hand för vårdslös skatteuppgift. Åklagaren yrkade även att den enskilda firman skulle åläggas en företagsbot på 200 000 kr.
Britt hade tagit råd av sin bank inför inköpet av hästtransporten och anlitade löpande en redovisningskonsult som hjälpte henne med att bland annat upprätta deklarationer. Hennes egna kunskaper om bokföring och skatterätt var mycket begränsade och hon hade därför förutsatt att de råd hon fått av rådgivarna var korrekta. I fråga om momsen hade hon dock tyckt att upplägget var lite märkligt, men hävdade att hon aldrig förstod att det var något oriktigt med det.
Högsta domstolen, HD, som kom att pröva målet konstaterade att Britts rådgivare inte hörts i målet och att hennes uppgifter inte var så orimliga eller osannolika att de kunde lämnas utan avseende. Då Britt inte insett att uppgifterna var oriktiga kunde hon enligt HD inte dömas för skattebrott.
HD ansåg att Britt varit oaktsam men utredningen i målet gav inget stöd för att hon varit grovt oaktsam. Britt kunde därför inte heller dömas för vårdslös skatteuppgift. Därmed ogillades även yrkandet om företagsbot.
Dom 2018-10-29, mål nr B 5612-17
Om du som anställd använder arbetsgivarens lätta lastbil för privatkörning kan företaget efter ansökan hos Skatteverket få ett beslut om nedsatt förmånsvärde. Ett sådant justerat förmånsvärde kommer från och med 2019 normalt uppgå till 60 procent av lastbilens ordinarie förmånsvärde.
Skatteverket har i ett ställningstagande presenterat en ny regel för hur ett justerat förmånsvärde ska beräknas för en lätt lastbil som du använder för privat körning eller, om du är företagare, kan disponera för sådan körning. Justeringsregeln kan tillämpas när du med hänsyn till tjänstebehovet är tvungen att använda en lätt lastbil med flak, med bara två säten eller en bil med fastmonterad inredning så att det privata nyttjandet avsevärt begränsas.
Din arbetsgivare måste ansöka om justerat förmånsvärde hos Skatteverket på blankett SKV 4893. Han använder sedan det värde som framgår av Skatteverkets beslut vid redovisning i arbetsgivardeklarationen och vid beräkning av skatteavdrag. Beslutet gäller för aktuellt år, vilket innebär att arbetsgivaren behöver göra en ny ansökan för varje kalenderår.
Från och med 2019 kommer ett justerat förmånsvärde för en lätt lastbil att beräknas till 60 procent av lastbilens ordinarie förmånsvärde. Det gäller både för äldre lastbilar och för de nya som tagits i trafik den 1 juli 2018 eller senare, skriver Skatteverket i sitt ställningstagande.
Om du kör mer än 3 000 mil med lastbilen under året får arbetsgivaren göra ytterligare en nedsättning. Den uppgår till 75 procent av det justerade värdet. Efter en sådan nedsättning uppgår förmånsvärdet till 45 procent av fullt värde.
Enligt Skatteverket kan det finnas utrymme för ytterligare justering om det finns betydande hinder för dig att använda bilen privat. Skatteverket nämner som exempel om bilen omväxlande används av mer än en förare, används vid jourberedskap eller när bilen enligt avtal endast får användas för sporadiska resor mellan bostaden och arbetet. Även antalet sittplatser för passagerare kan tillsammans med övriga omständigheter vägas in. Ett justerat förmånsvärde kan då efter en samlad bedömning av Skatteverket fastställas i intervallet mellan 60 procent av normalt förmånsvärde ner till som lägst 40 procent av ett prisbasbelopp.
Det innebär att ditt förmånsvärde för en lätt lastbil som lägst kan uppgå till 18 600 kr för 2019. Det vill säga 40 procent av 46 500 kr.
Skatteverkets ställningstagande 2018-11-12
Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för i vilka situationer hälso- och sjukvård som din arbetsgivare tillhandahåller inom ramen för rehabilitering, förebyggande behandling eller företagshälsovård, kan vara skattefri för dig som är anställd.
Alla förmåner du får från din arbetsgivare är i princip en skattepliktig inkomst för dig. Från och med den 1 juli 2018 gäller det även hälso- och sjukvård.
Till skattepliktig hälso- och sjukvård hör till exempel vanliga läkarundersökningar, provtagning, röntgen eller andra diagnosticerande undersökningar som din arbetsgivare betalar. Även operationer som du kan vara tvungen att genomgå förmånsbeskattas. Det gäller oavsett hur skadan eller sjukdomen uppkommit.
Vissa förmåner har dock uttryckligen undantagits från beskattning. Det gäller bland annat förmån av företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering din arbetsgivare tillhandahåller dig som ett led i det arbetsmiljöarbete han enligt arbetsmiljölagen är ansvarig för. I de flesta fall avser sådana insatser anpassning av arbetsplatsen samt möjlighet för dig att träna på arbetstid. Men skattefriheten gäller även eventuell hälso- och sjukvård som ingår som en del av den förebyggande behandlingen eller rehabiliteringen. Däremot är inte en behandling som avser att bota en sjukdom skattefri, poängterar Skatteverket.
Rehabilitering som sker i samarbete med Försäkringskassan är alltid skattefri för dig. Detsamma gäller rehabiliteringsåtgärder som ingår i den plan för återgång i arbetet som arbetsgivaren är skyldig att upprätta när din arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdom under minst 60 dagar.
Din arbetsgivare har ett ansvar för att vidta det åtgärder som krävs för att du ska kunna vara fortsatt anställd. Han kan därför, utan att du beskattas, erbjuda dig behandling av missbruksproblem, ätstörningar eller att du får gå till en fysioterapeut som ett led i en konvalescens. Även funktionsträning som exempelvis hörselträning, talträning och rörelseträning i bassäng är skattefri. Detsamma gäller krisstöd som din arbetsgivare tillhandahåller när du drabbats av en händelse eller situation som är uppslitande eller traumatisk.
Din arbetsgivare ska även vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att du utsätts för ohälsa eller olycksfall. Sådan förebyggande behandling kan till exempel vara att du erbjuds möjlighet att gå på samtal hos en psykolog, terapeut eller sjuksköterska. Det kan även vara en hälsokontroll med direkt koppling till arbetet, till exempel lungröntken om du vistas i en rökig arbetsmiljö eller blodtrycksmätning om du har ett stressigt jobb.
Medicinska kontroller du gör hos företagshälsovården som ett led i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och som är anpassade till de arbetsmiljörisker du utsätts för i ditt arbete är skattefria. Detsamma gäller övriga besök hos företagshälsovården du gör som ett led i arbetsgivarens arbetsmiljöansvar.
Övriga hälsoundersökningar och annan hälso- och sjukvård som din arbetsgivare tillhandahåller via företagshälsovården eller via annan aktör, men som inte är ett led i att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatsen, är däremot en skattepliktig förmån framhåller Skatteverket.
Ett läkarbesök som din arbetsgivare beordrar dig att genomgå för att kontrollera riktigheten i ett utfärdat sjukintyg, får dock enligt Skatteverket anses som en åtgärd som ryms inom begreppet förebyggande behandling eller rehabilitering och är därmed skattefritt.
Om din arbetsgivare tecknar en försäkring för dig som ska täcka rehabilitering och förebyggande insatser är den en skattefri förmån för dig. Om försäkringen dessutom täcker skattepliktig hälso- och sjukvård ska du förmånsbeskattas för den skattepliktiga delen av försäkringen.
Fördelningen mellan skattefri och skattepliktig del ska enligt Skatteverket i sådant fall göras med ledning av försäkringens beståndsdelar, inte utifrån bedömningar av varje enskild insats som eventuellt kommit ifråga under året.
Några av Skatteverkets exempel
Skatteverkets ställningstagande 2018-10-30
Enligt Skatteverket omfattas inte teckningsoptioner av de regler som gäller för personaloptioner. Det innebär att en anställd som får förvärva en teckningsoption på förmånliga villkor ska beskattas vid förvärvstidpunkten i inkomstslaget tjänst.
Systemet med personaloptioner innebär att den anställde får ett erbjudande om att delta i ett personaloptionsprogram som tilldelar honom en personaloption. Optionen ger den anställde sedan rätt att vid en framtida tidpunkt köpa värdepapper till ett i förväg bestämt pris.
Personaloptionsförmånen är skattepliktig och ska tas upp som inkomst av tjänst det beskattningsår då optionen utnyttjas. Förmånens värde är skillnaden mellan värde-papperets marknadsvärde vid köptidpunkten och det lösenpris den anställde betalar enligt optionsvillkoren inklusive det pris den anställde eventuellt betalat för optionsrätten. Arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter och göra skatte-avdrag på förmånen.
Från och med 2018 finns särskilda bestämmelser om kvalificerade personaloptioner. En anställd som får köpa aktier i arbetsgivarens företag genom att utnyttja en sådan option beskattas inte. Aktierna beskattas först i samband med att de säljs och då i inkomstslaget kapital. Några arbetsgivaravgifter betalas inte för en sådan förmån.
Skattelättnaden för kvalificerade personaloptioner omfattar små, nystartade onoterade företag som har färre än 50 anställda.
En teckningsoption är en utfästelse som har gjorts av ett aktiebolag om rätt att teckna nya aktier i bolaget mot betalning i pengar.
Skatteverket skriver i ett ställningstagande att varken de vanliga personaloptionsreglerna eller reglerna om kvalificerade personaloptioner kan tillämpas när en anställd får förvärva en teckningsoption på förmånliga villkor. Förmånen ska därför beskattas i inkomstslaget tjänst det år då förvärvet av teckningsoptionen sker.
Om en anställd får förvärva en rätt att i framtiden köpa en teckningsoption till ett i förväg bestämt pris, utgör denna rätt en personaloption. I sådant fall ska den anställde förmånsbeskattas i inkomstslaget tjänst först när han utnyttjar sin rätt att köpa teckningsoptionen till underpris.
Om en personaloption innebär en rätt att i framtiden köpa en teckningsoption kan det dock inte bli fråga om att tillämpa reglerna för kvalificerade personaloptioner, anser Skatteverket. Dessa bestämmelser gäller endast om personaloptionen utnyttjas för köp av aktier i företaget.
Skatteverkets ställningstagande 2018-08-22
Det är viktigt att du i ditt företag arkiverar kvitton, fakturor och annan räkenskapsinformation på rätt sätt. Vi sammanfattar vilket ansvar du har som företagare och vad som gäller när du upphör med eller överlåter ditt företag.
Du måste spara företagets räkenskapsinformation i minst sju år efter det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Om ditt företag har brutet räkenskapsår, till exempel 1/7 till 30/6, innebär det att du måste spara räkenskapsinformationen i sju år och sex månader. Men du kan till följd av exempelvis preskriptionsregler eller skatteregler behöva spara informationen under ännu längre tid.
Enligt bokföringslagen är det tillåtet att fotografera eller skanna fakturor, kvitton eller annan räkenskapsinformation företaget fått på papper, för att kunna spara dem på data-media. Men du får inte förstöra pappersfakturorna eller
kvittona efter att du skannat dem. Dessa måste företaget spara under minst tre hela kalenderår efter det år som företagets räkenskapsår avslutades. Sedan kan du kasta dem.
Det omvända gäller också. Får ditt företag en elektronisk faktura kan du skriva ut den och spara den på papper. Men företaget måste då samtidigt spara den elektroniska fakturan under minst tre hela kalenderår efter det år som företagets räkenskapsår avslutades.
Tar ditt företag emot en faktura både på papper och elektroniskt i nära anslutning till varandra, får företaget välja i vilken form den ska sparas. Det innebär att om företaget väljer att spara den elektroniska fakturan kan du kasta pappersfakturan.
Men det gäller inte om företaget får en pappersfaktura som du sedan fotograferar eller skannar. Företaget har då inte tagit emot fakturan i olika form utan fört över den från en form till en annan.
Om en anställd gör ett inköp för ditt företags räkning är det en affärshändelse i företaget. Det gäller oavsett om den anställde betalar med egna eller företagets pengar eller kort. Kvittot som den anställde får vid köpet är företagets och ska hanteras på samma sätt som när ditt företag gör egna inköp. Det innebär att om den anställde tar emot ett papperskvitto ska det kvittot lämnas till företaget så att det kan arkiveras. Har den anställde endast tagit emot kvittot elektroniskt, ska företaget spara det elektroniskt.
Fakturor som företaget upprättar ska bevaras i det skick du sammanställt och sparat dem i företagets bokföring. Det innebär att om du upprättar en kundfaktura elektroniskt men presenterar den i pappersform i företagets bokföring, ska fakturan arkiveras i pappersform. Det gäller oavsett om du skickar fakturan elektroniskt eller på papper till kunden.
Har du en enskild firma är det du som är ansvarig för arkiveringen av företagets räkenskapsinformation. Överlåter du verksamheten behåller du arkiveringsskyldigheten för tiden före överlåtelsen. Detsamma gäller om du avslutar firman. Ditt ansvar kvarstår då arkiveringstiden ut. När du avlider övertar dödsboet arkiveringsskyldigheten, men upphör när dödsboet skiftats. Därefter finns inte längre någon arkiveringsansvarig.
Bedrivs ditt företag i aktiebolagsform är det företaget som ansvarar för arkiveringen. Men ytterst blir det ändå du som är ansvarig om du ingår i företagets styrelse.
Vid en överlåtelse följer ansvaret för räkenskapsinformationen med företaget.
Arkiveringsansvaret kan inte avtalas bort. Det innebär att om företaget låter till exempel ett arkiveringsföretag eller en redovisningskonsult sköta arkiveringen, måste företaget försäkra sig om att arkiveringsreglerna följs och se till att det går att få tillgång till all räkenskapsinformation under hela arkiveringstiden.
Begär du ditt bolag i likvidation utses en likvidator som ersätter styrelsen. Han avvecklar bolaget och fördelar eventuellt överskott mellan aktieägarna. Bolaget är upplöst när likvidatorn har lagt fram sin slutredovisning på en bolagsstämma. Likvidatorn har därefter ett fortsatt ansvar för att arkivera företagets räkenskapsinformation. När ett handelsbolag likviderats utan likvidator är det bolagsmännen som har det ansvaret.
Har ditt bolag fusionerats med ett annat företag har samtliga tillgångar och skulder tagits över av det andra företaget. Samtidigt har ditt bolag upplösts utan likvidation. Det övertagande företaget övertar vid fusionen ansvaret för att arkivera det överlåtande bolagets räkenskapsinformation.
Försätts ditt företag i konkurs är du skyldig att överlämna företagets räkenskapsinformation till konkursförvaltaren.
Räkenskapsinformation som avser tiden före konkursen ska efter avslutad konkurs återlämnas till företaget. Det har trots konkursen ett fortsatt arkiveringsansvar.
Visar det sig vara svårt för konkursförvaltaren att återlämna räkenskapsinformationen ska den överlämnas till Kronofogden, som är tillsynsmyndighet över konkursförvaltningen. I praktiken brukar dock konkursförvaltaren, efter avslutad konkurs, skicka räkenskapsinformationen till ett arkivföretag där den förvaras under den återstående arkiveringstiden.
Räkenskapsinformation som härrör från själva konkursboet ska bevaras av konkursförvaltaren.
bfn.se
Är du delägare i ett fåmansföretag är det viktigt att ta ut rätt lön från företaget. Din eller någon familjemedlems lön i år från företaget kan påverka hur mycket ni kan ta ut i lågbeskattad utdelning nästa år.
Den utdelning du får från ditt fåmansföretag beskattas med 20 procent kapitalskatt så länge den ryms inom ett särskilt beräknat utdelningsutrymme. Det utrymmet består av ett gränsbelopp som beräknas varje år samt av eventuellt sparat utdelningsutrymme från tidigare år. Beräkningen görs på Skatteverkets blankett K10.
Den totala skatten på sådan utdelning blir 37,6 procent. Först betalar företaget 22 procent bolagsskatt och sedan betalar du 20 procent kapitalskatt. Får du utdelning som beloppsmässigt överstiger ditt beräknade utdelningsutrymme beskattas överskjutande del i inkomstslaget tjänst med full marginalskatt men utan sociala avgifter.
Har du anställda i ditt företag är det fördelaktigt att räkna gränsbeloppet för nästa år enligt den så kallade lönesummeregeln. Enligt den får 50 procent av de kontanta löner som företaget betalar ut i år räknas in i det nya gränsbeloppet. Beloppet fördelas på samtliga aktier i företaget. Observera att skattepliktiga förmåner inte får ingå i lönesumman.
Du får dessutom lägga till ett belopp som motsvarar inköpspriset (omkostnadsbeloppet) för dina aktier multiplicerat med statslåneräntan den 30 november 2018 plus nio procentenheter.
Men för att få beräkna gränsbeloppet enligt lönesummeregeln måste du eller någon annan i din familj ta ut en viss kontant lön från företaget i år. Den måste uppgå till 375 000 kr plus fem procent av den kontanta lönesumman i företaget eller 600 000 kr.
Men det finns en övre gräns om du har många anställda i ditt företag. Det utdelningsutrymme som beräknas med ledning av de anställdas löner får inte överstiga 50 gånger den årslön som den högst betalda familjemedlemmen har fått från företaget.