Artiklar

Visselblåsarlagen för mindre företag – att tänka på

Har du koll på reglerna om skydd för visselblåsare? Från och med 17 december 2023 kommer visselblåsarlagen även att omfatta mindre och medelstora företag med minst 50 anställda. Det innebär ökade krav på effektivitet, kontroll och regelefterlevnad.

Stora organisationer och offentliga arbetsgivare har haft krav på interna rapporteringskanaler för visselblåsare sedan 17 juli 2022. Nu börjar alltså detta krav gälla även mindre och medelstora organisationer.

Syftet med visselblåsarlagen är att göra det enkelt och säkert att anonymt rapportera misstänkta missförhållanden på en arbetsplats, samt att därmed förebygga och bekämpa korruption, oegentligheter och kriminalitet.

Det kan till exempel vara allvarliga risker, som kan skada individer, företaget, samhället eller miljön, såsom bokföring, intern bokföringskontroll, revision eller andra allvarliga oegentligheter som rör bolagets vitala intressen.

Vikten av ett visselblåsarsystem

Genom ett visselblåsarsystem kan visselblåsare rapportera missförhållanden och oegentligheter på arbetsplatsen anonymt och utan risk för repressalier.

En visselblåsare som inte är övertygad om att en intern rapporteringskanal inom organisationen skulle garantera en opartisk och rättvis hantering, kan i stället använda en extern rapporteringskanal, eller vända sig till massmedia.

Ett väl fungerande system minskar alltså risken att oegentligheter inom företaget sprids till media, utan i stället upptäcks och kan hanteras internt.

Interna rapporteringskanaler

Den funktion på företaget som mottar rapporterna ska vara oberoende och självständig, samt hanteras av en begränsad krets, antingen en enskild individ eller en grupp personer. Rollen kan jämföras med ett dataskyddsombud enligt GDPR.
Även styrelsen, chefsjuristen eller revisorn på företaget kan vara mottagare av rapporterna. Detta säkerställer att rapporter behandlas objektivt och utan påverkan från interna intressen.

Mottagarna av rapporterna vara tillräckligt kompetenta för att kunna bedöma och agera på de inkomna rapporterna på ett lämpligt sätt. Detta säkerställer en ärlig och ansvarsfull hantering av visselblåsarrapporter och främjar öppenhet och integritet inom organisationen.

Externa rapporteringskanaler

Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Länsstyrelserna är exempel på myndigheter som har utsetts av regeringen att inrätta och hantera externa rapporteringskanaler. Till dessa myndigheter kan du vända dig för att rapportera om missförhållanden inom exempelvis finansiella området, eller skatteområdet.

The post Visselblåsarlagen för mindre företag – att tänka på appeared first on Tidningen Konsulten.

Julbordens tid är här

Nu pågår den intensiva perioden med god mat. Många av favoriterna på julbordet har ökat i pris sedan förra året enligt Statistikmyndigheten SCB. Samtidigt vill många företag bjuda sina anställda och kunder på ett julbord. Avdragsrätten för företaget är dock väldigt begränsad. Vilka regler är det egentligen som gäller?

Julbord och julfest med anställda

Julbord med julfest för anställda ses normalt som intern representation och är i så fall skattefria för de anställda.

Avdragsrätten för representation för företaget är däremot mycket begränsad. När det gäller intern representation får företaget göra avdrag endast för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Med enklare förtäring avses till exempel kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås och som inte heller får ersätta en måltid. Utöver det medges inte något avdrag alls och därför får företaget inte göra avdrag julbordet.

För kringkostnader som lokalhyra, musikunderhållning och liknande medges avdrag med högst 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Kostnader i samband med personalfest är avdragsgilla för max två tillfällen per år. Om anställdas familjemedlemmar är bjudna på julfesten kan företaget få göra avdrag även för dem. Under vissa förutsättningar är också kostnader för resa och övernattning (endast en natt) i samband med julfest på annan ort avdragsgilla.

Alltför påkostade julfester som kan räknas som lyxrepresentation är inte avdragsgilla för företaget och kan även komma att förmånsbeskattas hos de anställda. Hela kostnaden blir då avdragsgill för företaget som en lönekostnad, men företaget måste samtidigt betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. Det går inte att säga var gränsen för lyxbetonad representation går, utan det gäller att hålla julbordet respektive julfesten på en rimlig nivå. Med lite sunt förnuft kommer man långt.

Julbord med kunder

Om ett företag bjuder sina kunder handlar det om extern representation. Även för extern representation gäller att avdrag endast medges för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Avdrag för måltider vid julbord medges inte överhuvudtaget eftersom det inte är frågan om enklare förtäring. Däremot kan avdrag medges för kringkostnader med max 180 kronor exklusive moms per person.

För att det ska vara fråga om extern representation krävs att företaget bjuder kunden i samband med en affärsförhandling eller på annan affärsmässig grund. Om företaget bjuder en större grupp kunder på julbord samtidigt är det sannolikt att Skatteverket kommer att bedöma att det inte är fråga om en affärsförhandling utan att det ska ses som personlig gästfrihet och utgifter för sällskapslivet. För att det ska vara fråga om extern representation ska det var för att inleda och upprätthålla affärsförbindelser. Är det inte fråga om extern representation har företaget inte avdragsrätt för utgiften.

Vad gäller för en enskild näringsidkare?

Reglerna om representation är desamma för en enskild näringsidkare som vill ta med sina anställda eller kunder på julbord eller jullunch. En enskild näringsidkare kan inte utöva intern representation gentemot sig själv.

Vad gäller för avdrag av moms?

För förtäring medges avdrag för moms om utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten. Ett julbord får anses ha ett sådant omedelbart samband med verksamheten. Nästa fråga blir hur stort avdrag för moms som man får göra. Avdraget får nämligen högst uppgå till den ingående momsen på 300 kronor per person och tillfälle. Överskjutande moms är en ej avdragsgill kostnad.

Ett julbord kostar normalt mer är 300 kronor. Dessutom kan olika momssatser tillämpas (12 procent på mat och 25 procent på vissa drycker såsom starköl). Momsavdraget får då proportioneras mellan de olika utgifterna med olika momssatser. För att slippa denna beräkning kan ett schablonavdrag om 46 kronor dras av som moms.

Anta att notan slutar på 500 kronor person och den debiterade momsen är 67 kronor. I stället för att proportionera momsen kan 46 kronor dras av i moms.

För övriga utgifter, kringkostnader, medges avdrag för skäliga utgifter. Med skäliga utgifter anses samma belopp som vid inkomstbeskattningen. Avdrag för moms medges därför med högst momsen på 180 kronor.

The post Julbordens tid är här appeared first on Tidningen Konsulten.

Srf konsulten tipsar: Ny e-tjänst för DAC4

Multinationella koncerner med en omsättning om minst 7 miljarder kronor ska lämna en land-för-land-rapport till Skatteverket enligt DAC4. I rapporten ska uppgifter om koncernens verksamhet för varje land lämnas och uppgifter per företag. Huvudregeln är att det så kallade yttersta moderföretaget i en koncern ska lämna en land-för-land-rapport för hela koncernen i sitt hemland.

Skatteverket har nu öppnat en ny e-tjänst för att lämna underrättelse om Land-för-land rapportering. E-tjänsten ersätter blanketterna SKV 2381 och SKV 2382. I den nya e-tjänsten kan listor på alla koncernföretag lämnas och få kvittens på lämnade uppgifter. Det krävs inte ett registrerat ombud eller fullmakt från bolaget för att lämna underrättelse för dess räkning. För att kunna använda tjänsten krävs i dagsläget e-legitimation. Skatteverket planerar att utöka inloggningsmöjligheterna för att underlätta för utländska företag.

Mer information och länk till e-tjänsten hittar du på skatteverket.se>>

The post Srf konsulten tipsar: Ny e-tjänst för DAC4 appeared first on Tidningen Konsulten.

Srf konsulterna tipsar: Dags att se över ditt löneuttag som delägare i ett fåmansföretag

Det är snart årsskifte men än finns det tid att påverka lönen för 2023. Du som är delägare i ett fåmansföretag behöver kontrollera ditt löneuttag för 2023. För att du ska kunna tillgodogöra dig det så kallade lönebaserade utrymmet för dina andelar under beskattningsåret 2024 behöver du redan under 2023 ta ut en lön som uppgår till en viss nivå. Det lönebaserade utrymmet påverkar hur stor del av utdelningen som kan tas ut med 20 procents beskattning i inkomst av kapital.

Läs mer i artikeln Vad ska du som fåmansdelägare tänka på inför årsskiftet?

The post Srf konsulterna tipsar: Dags att se över ditt löneuttag som delägare i ett fåmansföretag appeared first on Tidningen Konsulten.

Nytt om kundförluster

Vid kundförlust får säljaren minska beskattningsunderlaget för utgående moms med beloppet av förlusten, men det krävs att säljaren kan visa att det är sannolikt att betalning uteblir.

Under den nu pågående covid-19-pandemin har Skatteverket lättat på bevisningen så att det får anses sannolikt att köparen saknar möjlighet att betala sin skuld om samtliga följande förutsättningar är uppfyllda.

• Köparen är en beskattningsbar person.
• Fakturan utfärdas mellan den 1 februari 2020 – den 31 december 2020.
• Det har gått minst 3 månader sedan fordran förföll till betalning.
• En skriftlig betalningspåminnelse har skickats ut.
• Säljaren och köparen är inte i intressegemenskap.

Detta innebär att en kundförlust enligt detta nya synsätt – om förutsättningarna föreligger – kan anses konstaterad redan under redovisningsperioden maj 2020. Notera dock att om säljaren har fått delvis ersättning, till exempel genom hyresstöd från staten, gäller kundförlust endast för den del som är obetald.

Du kan läsa mer om kundförluster i allmänhet här och vad gäller nyheten på grund av covid-19-pandemin här.

Semester 2020

Nyligen öppnades möjligheten för inrikes resor under sommaren. När nyheten lanserades att reseråden nu lättas i Sverige från och med den 13 juni blev bokningssajter överbelastade, så det var välkomna nyheter.

Årets sommar kommer ändå att bli annorlunda mot vad vi är vana vid. En del kommer inte kunna vara lediga på grund av för mycket jobb, andra jobbar nästan ingenting alls eftersom de är korttidspermitterade.

Semester är redan ett av mest komplexa områdena inom lön, så hur ska egentligen semester i kombination med korttidsarbete hanteras?

Stödperiod

Planeringen av den huvudsakliga semestern är vanligtvis avklarad för de flesta företag vid den här tiden på året. Enligt semesterlagen ska den anställde få besked senast två månader före den beviljade ledighetens början. Lagen öppnar dock upp för att besked får lämnas senare om det finns särskilda skäl, då om möjligt minst en månad före ledighetens början. Särskilda skäl har  Vision och (SKR) samt Sobona tagit fasta på i det avtal som tecknades den 23 april om tillfälliga semesterregler. Detta i en sektor där vi alla vet att de anställda dagligen presterar underverk och där behovet av ledighet är stort. Parterna kom överens om  tillfälliga regler för verksamheter där semesterplaneringen inte går ihop. Dels just om att besked om semester ska lämnas senast en månad innan ledighetens början dels att huvudsemestern kan förläggas till december mot en ekonomisk kompensation.

Avseende korttidspermittering undrar man då om företagen ska göra olika ansökningar för perioderna?  Det finns i den ursprungliga lagen begränsningar vilket gör att företaget inte får ansöka om förlängning mer än en gång med tre kalendermånader. Sedan har Tillväxtverket inte klargjort om det finns andra förutsättningar i och med den kompletterande förordning som kom med corona. I förordningen står det dock inte något om förlängningen. Så rekommendationen blir att göra ansökan för hela perioden som man tror att behov finns. I ansökan kan företagen ange planerad frånvaro, och som alltid med ledigheter är utfallet inte klart förrän perioden har passerat. Så det blir avstämningen till Tillväxtverket som redovisar hur närvaron blev.

Semesteruttag

Företaget får alltså inte ersättning för den lön som betalas ut under semestern. Grundregeln för all frånvaro i kombination med korttidsarbete är att den ska hanteras utifrån ordinarie arbetstidsförläggning. Semesterlön och semestertillägg hanteras som vanligt och beräknas på den ordinarie lönen. Men som alltid gällande lön så är det först och främst kollektivavtalet som styr om det finns ett sådant. Semesterförläggningen påverkas inte av korttidsarbetet. Semesterutläggningen sker utan hänsyn till hur kortidspermitteringen är förlagd. En veckas semester, för arbetstagare som normalt är schemalagd fem arbetsdagar per vecka, innebär att fem semesterdagar läggs ut även om korttidsarbetet endast sker på två dagar i veckan. Fyra veckors huvudsemester innebär därmed att 20 dagars semester tas i anspråk.

Semester ska utbetalas på samma sätt som om den anställde hade arbetat som vanligt. Det innebär att det intjänade värdet enligt lag och kollektivavtal är det som gäller. Vid sammanfallande intjänandeår och semesterår tjänas semesterlön in som om den anställde arbetat i normal omfattning, det vill säga korttidsarbetet påverkar inte.

Sommargåva till dina anställda?

Från den 1 juni kan arbetsgivare ge sina anställda en skattefri gåva som ett led i att hålla igång företag i utsatta branscher.

Det allvarliga ekonomiska läge som drabbat vissa branscher på kort tid är på grund av en drastisk minskning av efterfrågan samtidigt som företagens kostnader i en betydande omfattning kvarstår. Regeringen har tagit till sig att det finns en vilja hos många arbetsgivare, såväl små som stora företag men också kommuner, att under rådande läge främja det lokala näringslivet genom sina anställda. Föranlett detta införs en tillfällig möjlighet att ge anställda en skattefri gåva upp till ett värde på 1 000 kronor inklusive moms under perioden 1 juni- 31 december.

Vanligtvis är gåvor från arbetsgivaren till den anställde att betrakta som kopplat till tjänsten och blir därför skattepliktiga. Det finns ändå tillfällen när arbetsgivare under vissa förutsättningar kan ge skattefria gåvor till de anställda. Då finns det fasta beloppsgränser som inte får överstigas, för om gåvans värde blir högre så blir den skattepliktig från första kronan. Jubileumsgåvor är exempel på sådan gåva, något som kan ges när företaget firar 25-, 50-, 75- eller 100-årsjubileum. Värdet får inte överstiga 1 350 kronor inklusive moms. Även julgåvor är skattefria för de anställda om värdet inte överstiger 450 kronor inklusive moms. I gåvans värde räknas inte arbetsgivarens kostnader för administration och transporter av gåvorna in. Sedan finns minnesgåvan, en gåva av minneskaraktär som lämnas till varaktigt anställda, i samband med att den anställda uppnår viss ålder (jämna födelsedagar från 50 år och uppåt), längre tids anställning (minst 20 år) eller när anställningen upphör. Minnesgåvor är skattefria om värdet inte överstiger 15 000 kronor inklusive moms och inte ges vid mer än ett tillfälle utöver när anställningen upphör. För att betraktas som varaktigt anställd i samband med minnesgåvor ska en sammanlagd anställningstid om minst sex år ha uppnåtts.

Den möjlighet som nu tillfälligt införs kan ges via exempelvis presentkort för att handla och därigenom stödja det lokala näringslivet. Det kan däremot inte vara kontanter eller andra betalningsmedel som kan bytas mot pengar. På samma sätt som förutsätts för julgåvor ska det vara fråga om en gåva som ges till alla anställda eller till en större grupp av anställda. En tillfällig utvidgning av möjligheten att ge skattefria gåvor till anställda bedöms vara en åtgärd som kan bidra till ökad konsumtion och ytterligare lindra de ekonomiska konsekvenser som många företag drabbats av till följd av coronaviruset. Gåvan kan också vara ett sätt att ge en uppmuntran till sina anställda under rådande omständigheter. Så det blir kanske en sommargåva till dina anställda?

Tillfälligt skattefri parkering

Vanligtvis ska de anställda som har fri parkering eller garageplats vid arbetet med privat bil beskattas för den förmånen. Från den 1 april gäller nya, tillfälliga förutsättningar för de som har parkerings-eller garageplats vid arbetet.

För att minska trycket på kollektivtrafiken och därmed minska smittspridningen får nu även de som använder egen bil till arbetet tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering. Det var framförallt för samhällsbärande grupper som måste ta sig säkert till arbetet, samt för att underlätta för dem som måste utföra sitt arbete på arbetsplatsen och där arbete hemifrån inte är möjligt som förslaget togs fram från början. Att hitta en skiljelinje som på ett enkelt sätt tydliggör vilka som skulle omfattas var inte möjligt, därför gäller den tillfälliga skattefriheten alla yrkesgrupper och i hela landet. Reglerna är tillfälliga och gäller från den 1 april fram till 31 december. Eftersom beslutet togs först i juni kan förmånsvärdet justeras retroaktivt för de anställda som berörs. Det görs som en rättning i AGI hos Skatteverket.

När en anställd tar sin privata bil till arbetet och har en parkering som arbetsgivaren betalar så ska den parkeringen vanligtvis förmånsbeskattas. Hur stor förmånen blir beror på om det finns en garanterad parkeringsplats eller inte. Finns det en garanterad parkeringsplats ska den anställde vanligtvis beskattas för alla dagar, oavsett om bilen står där alla dagar eller inte. Om den anställde däremot får stå på parkeringen i mån av plats beräknas däremot förmånsvärdet bara för de dagar som de använder platsen. Förmånsvärdet bestäms utifrån vad det skulle ha kostat den anställde att ställa bilen på en parkeringsplats eller garageplats i närheten av arbetet. Finns det likvärdiga parkeringsplatser i närheten där den anställde kan ställa bilen gratis blir det inget förmånsvärde.

Det finns även andra undantag som alltid gäller. Anställda som kör minst 160 dagar och minst 300 mil i tjänsten per år med privat bil ska inte beskattas för fri parkering eller garageplats vid arbetet, inte heller de anställda som har bilförmån. Det gäller oavsett om den anställda använder förmånsbilen i tjänsten eller enbart privat. Däremot ska den anställda beskattas om arbetsplatsen även är den anställdas bostad, om det är för en privat bil eller en förmånsbil spelar då ingen roll.

Information om smitta

Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för att förebygga att de anställda utsätts för risker som kan påverka hälsan. Däremot ska man undvika att säga vem det är, för att skydda den anställdes integritet.

Gällande dataskyddsregler innebär att inte fler uppgifter än vad som är nödvändigt ska lämnas ut för att uppnå syftet. Sedan finns det även regler om tystnadsplikt och sekretess som kan påverka vilka uppgifter om anställdas sjukdom som en arbetsgivare får lämna ut.

När det gäller coronaviruset och personuppgifter är det viktigt att känna till följande:

• Uppgifter om att någon är smittad av coronavirus räknas som en personuppgift om hälsa.
• Uppgifter om att en anställd har återvänt från ett så kallat riskområde anses inte som en personuppgift om hälsa.
• Uppgifter om att någon är i ”karantän” (med innebörden att hen av försiktighetsskäl inte vistas på arbetsplatsen) anses inte som en personuppgift om hälsa, om den inte innehåller närmare information om orsaken.
• Uppgifter om att någon är satt i karantän enligt smittskyddslagen är däremot sannolikt en personuppgift om hälsa.
• En uppgift om hälsa är en känslig personuppgift.

Källa Datainspektionen

Sjuklöneansvaret – Nu kommer återbäringen

En av de första åtgärder som presenterades för att hjälpa företagen i Sverige med anledning av coronaviruset var att staten under april och maj månad tar över sjuklöneansvaret från företagen. Nu är det dags att rapportera.

Bland de förslag som presenterades i den andra ändringsbudgeten var ett att lyfta av sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna. I samma ändringsbudget fanns även slopat karensavdrag, korttidsarbete, likviditetsersättning via skattekontot och beslutet togs den 2 april. Åtgärden genomförs genom att reglerna för det befintliga stödet Ersättning för höga sjuklönekostnader blir mer generösa. Det innebär att rapporteringen kommer att ske via arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, eftersom uppgifterna redan finns i ruta 499.

Utbetalning

Ingen ansökan behövs utan arbetsgivaren får utifrån dessa uppgifter den ersättning som Försäkringskassan beräknar via Skatteverkets skattekonto.

Försäkringskassan kommer att besluta om ersättningen månadsvis, snarast efter att arbetsgivarna har lämnat sin arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Den första krediteringen kommer därmed att göras efter den 12 maj 2020. Handläggningen kan avgöra när pengarna betalas tillbaka, om Försäkringskassan behöver kompletterande uppgifter kan det dröja, men så snart som möjligt.

Om det gäller ett aktiebolag och ägaren är anställd i bolaget får ägaren i egenskap av arbetsgivare ersättning i efterhand för sjuklönekostnaderna. Det sker via skattekontot efter att sjuklönekostnaderna är redovisade i arbetsgivardeklarationen.

I kombination med andra åtgärder

När det presenterades att staten skulle överta sjuklöneansvaret den 19 mars var inte nedsättningen av arbetsgivaravgifter aviserad. Konsekvensen blir, när dessa två regler ska kombineras, att sjuklönen för de upp till 30 personer som omfattas av nedsättningen måste hanteras. Och där finns det inte något lagligt stöd för hur det ska hanteras, varken för Försäkringskassan eller Skatteverket. I sjuklönelagen 17 § framgår att det är sjuklön enligt 6 §, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt som ska utgöra underlag för sjuklönekostnader. Det innebär att sjuklönen inklusive de arbetsgivaravgifter som utgör underlag för beräkningen av ersättningen inte kan bli högre än den kostnad som arbetsgivaren faktiskt har.

Proportionering

Det finns olika sätt att hantera detta. Srf konsulterna förordar proportionering. Proportionering innebär att om ersättningen under en månad avser både lön och sjuklön och det totala beloppet överstiger 25 000 kronor, ska man proportionera de rapporterade avgifterna.

Först beräknas den totala avgiften att betala och sedan proportioneras den enligt:
sjuklön/den totala avgiftspliktiga ersättningen * totala avgift = avgiftsdelen av sjuklönekostnaden.

Exempel, 30 000 kr + 2 000 kr i sjuklön blir 32 000 kr i bruttolön.
25 000 * 10,21% = 2552
7000 * 31,42% = 2199

Sammanlagda arbetsgivaravgifter: 2552 + 2199 = 4751

sjuklön 2 000/den totala avgiftspliktiga ersättningen 32 000 * total avgift 4751 = avgiftsdelen av sjuklönekostnaden 296 kr.

På ruta 499 blir det då sjuklön 2000 kr + 296 kr arbetsgivaravgift d v s 2296 kr.

Dokumentera

Det är alltid viktigt att dokumentera och framförallt när det är snabba beslut kring åtgärder som påverkar löneprocessen. Att ha kontroll på hur det systemstöd som används vid beräkningar bör ingå i dokumentationen. OM det kommer mer information, riktlinjer eller beslut så behöver det finnas tydlighet i hur detta har hanterats.